Ordningen återställd!
Tiden rusar…veckor passerar. Har jobbat mycket, ridit, longerat hästen och jagat efter en kalv.
I fredags smet grannens kalv, 2 månader gammal. Han har några Simmenthaldjur som hobby. Kalven hade busat omkring, hoppat upp på stängslet, fått en rejäl kyss av ström och dragit som en avlöning. Vi fick reda på det i söndags så jag och maken drog iväg för att lokalisera ungen. Lilly skulle ha jobbat på söndag men det fick vara, kändes som viktigare att försöka få hem kalven.
Grannens gård ligger ca 100 - 150 meter nedanför vårt hus, på andra sidan vägen. Hans hagar ligger strax innanför hans hus och en går upp jämte vårt hela vägen upp utmed vägen. Korna gick i skogsdelen en bit in. Maken hade sett kalven i vår nedre hage men den hade blivit rädd och dragit ner i skogen på vår sida. Då hade han ringt grannen som körde runt sjön och letade så grannen blev jätteglad att höra att kalven höll sig i närheten.
Maken och jag gick rätt länge på eftermiddag/kväll och letade (söndagen). Såg ingen kalv…så vi gick in till grannen som blev överlycklig över att vi brydde oss och hjälpte till. Grannen är 77 år och hans fru 72 så de har inte orken att jaga runt och spana längre. Vi bjöds på päronkonjak och whisky, ha ha ha…bara för att vi försökt spana. Under tiden vi satt där kom vi överens om att han skulle ställa upp den lilla flocken på vår hage och han skulle få en av mågarna som hjälp.När vi kom hem vid 21.30 såg jag sen kalven åter gå in i vår nedre hage så vi kom överens om att låta han vara över natten. Risken att han skulle dra var för stor då han uppenbart var mycket skygg…
Jag var dålig igår, sov inget p.g.a. den eländiga axeln men tog mig till jobbet. Såg inte kalven under morgonpromenaden med hundarna. Det hade regnat och skulle bjuda mer regn så vi hoppades att kalven bara gått ner i skogen för att få skydd. Värken körde hela dagen i axeln så jag åkte hem tidigare. Kom hem precis lagom för att se grannen föra över sin lilla hjord till min hage. Vi pratade lite om hur vi skulle göra. I början måste vi ju ha lite ström på hagen så korna lärde sig det. Har ju bara två tunna trådar och dom är van vid rejäla metalltrådar med nät.
Under tiden funderade jag en hel del…hade jag hästen hemma kunde jag ju ridit runt i omgivningarna och spanat och kanske även kunnat driva kalven hem. Så, när maken kom hem från jobbet hade jag funderat klart + sovit lite (välbehövligt). Vi åkte helt sonika och hämtade mina två hästar. Syrran blev lite överraskad men förstod. Tror nog hon tyckte det var lite skönt också. Hon ska eventuellt ta hit sina sen men för dagen kändes det inte som om hon ville det. Så det blev bara mina hästar som kom hem. Lilly gick på transporten enkelt. Skickades in efter en viss tvekan. Sen var det Raketens tur…ha ha ha, han hade inga planer på att åka någonstans, nej…
Han gjorde som Lilly i samma ålder, frös fast nedanför rampen. Slutade med att vi la en lina bakom honom och ökade pressen. Han reste sig några gånger men ingen panik åt nåt håll utan bara…NEJ!…sen stod han och flirtade med oss, försökte hitta andra vägar och frös fast igen. Då gick jag fram och blåste honom i mulen så han vaknade upp igen. Han smackade lite generat med munnen och kikade på mig under lugg…”Är det här verkligen nödvändigt?” såg han ut att säga *garvar*. Så sa jag åt syrran och hennes sambo att åter spänna repet lite, Raketen reste sig igen lite men jag var beredd och höll emot så han landade på rampen med frambenen…och vips så gick han in. Stod mycket nöjd inne i transporten sen och tog emot belöningsgoset. Inga problem att stänga rampen, båda stod som ljus hela vägen hem…och urlastningen gick helt odramatiskt.
Båda hästarna blev överlyckliga över att åter vara “hemma”. Blev mycket rejs under tiden jag lastade ur bilen och maken sköljde ur släpet. Klockan var så pass mycket att det var läge att stänga av strömmen till kornas hage. Ringde till grannen och sa att jag gjorde så och han skrattade, han hade precis sagt till frun att han skulle ringa och fråga om jag kunde göra så. Det är bra “Kickan” sa han.
Efter en timme ringde grannen. Han ser rakt in i den hagen som korna går i från sitt fönster. “Nu är kalven där och dricker mjölk”, kunde han förmedla. WEEEHOOOO!!! Jag knatade ner och hängde på strömmen igen. Kalven och kon stod där och mös, mycket glada över att åter vara tillsammans. Så mysigt!!! Blev lite rörd av glädje där faktiskt…
I morse smög jag ner och kollade korna…kalven är kvar, stod och slickade sin mor mellan öronen. Modern låg och var mycket nöjd.
Hästarna kom och hälsade. Raketen låg och sov i morgonsolen medan Lilly följde med mig utmed stängslet på min väg ut med hundarna. Hela gården, naturen och omgivningarna riktigt lyser av “harmoni”…och jag är nöjd.
Att ha kor på gården är riktigt mysigt. Grannen var lite orolig över att korna nu kommer att äta upp gräs för mig…ha ha ha…Och? sa jag till honom…Jag har gräs så det räcker. Att korna äter lite där är bra ju. Hjälper till att styra upp ev. parasittryck så jag ser bara fördelar med detta. Då sa grannen…Du får släppa hästarna hos mig -_- …Han är så gullig!!! Tror mina 5 hektar räcker ändå
.
Nu ska jag ut och se om jag kan ta lite bilder, sen ska Raketen få lite grooming (han är väldigt smutsig) och träning. Lilly ska ridas också. Jag är ledig idag, jobbar onsdag och torsdag sen ledig i 3 dagar. Finns gott om tid för pyssel på gården.
Igår ringde jag ortopedmottagningen och berättade att vi planerar flytta norrut…Sköterskan kollade läget och sa sen att hon troligen kunde placera in mig på operation före midsommar. Vore skönt att få det gjort, tack tack!!
Se även:
Piraja Hästfrälst kvinna, född 1962. Tränar och tävlar i westernridning med tonvikt på Reining och Versatile Horse. Har egna hästar, bor på en hyrd gård i Södra Småland. Gift med Tobbe som är fullständigt ointresserad av hästar men gillar våra. Barnen är vuxna och utflugna sen länge...
Jobbar inom psykiatrin vilket är roligt och intressant även om det kan bli rätt jobbigt också.
Kontakta författaren | Alla inlägg av Piraja
