Westernridning

Ja, hovtjära, det har en stark lukt som biter sig kvar, i allt. Kommer lukta tjära om mina händer i några dagar nu…

Jag har det här året fått rå om Lottas hovar till och från, i perioder. Nu var det dags för det igen.

När vi släppte in hästarna så vägrade Lotta gå in i sin box, så jag tog på henne grimman och tog ut henne till uteslangen och spolade av hennes ben. De var leriga 2-3 dm upp och bara jag vred upp trycket lite i slangen så rann leran av snabbt. Lotta lyfte på benen och försökte smita undan i små försök, men skötte sig bra utöver det. Det är ju lite klurigt att stå där, med vattenslangen i ena handen och med en 1,5-åring, som försöker ta sig loss, i andra. Hennes försök var ju inte så grova, hon försökte gå förbi mig eller fly åt sidan, men sa jag till henne, så lyssnade hon till slut. Efteråt var jag jättenöjd över att ha kunnat spola benen ändå upp till knäna/haserna utan en enda reaktion från Lotta.

Hon fick gå in i boxen och äta en stund och torka om benen medans jag pysslade lite i stallet. Sen tog jag fram “hovlådan” med tjäran, tandborsten, penseln och sömmen. Jag drog även fram hovraspen, då det nu gått 4,5 vecka sen hovslagaren var ute.

Jag tog ut Lotta i stallgången och filade lite lätt på hovarna, borstade dem rena och kletade sen på tjäran. Jag är faktiskt jättenöjd och stolt över Lotta, som stod still och med ett ben i luften, hela tiden!!! Så som jag har kämpat med det!!! Jag kunde idag både kratsa, fila, borsta och kleta ner en och samma hov utan att Lotta försökte ta ner benet och jag hann inte ens ta ett steg närmare nästa hov innan hon lyft fram den! ÅH, jag är så stolt! Min duktiga flicka!!!

Så jag är så nöjd, så stolt och så glad ikväll! Duktiga tjej!

Lotta kollar på lussetåg.