Rädda hästar, lyckliga barn…
Jag läser ofta om hästar som är rädda för än det ena, än det andra. Annonser på medryttarhästar som är 100% trafiksäkra men kan bli lite nervösa när det kommer en lastbil… Gamla stallgrannar som inte kan rida på vägen för hästen deras är nervös för mopeder… bla bla i oändlighet.
Jag funderar. Det är nog inte hästarna som är de nervösa. Jag tror det är ryttarna. Det MÅSTE vara så.
Idag tog jag och lille sonen en tur i hagen med traktorn. Sonen fick styra alldeles själv. Inte en skuttande häst blev det. Den ena bevärdigade sig inte med att komma fram ens en gång. Den andra, yngre hästen, kom fram. Luktade på framhjulet medans vi sakta rullade förbi. Jag fick öppna dörren och hojta på henne att backa undan en smula. Sen granskade hon noga traktorns bakdäck medans traktorn puffade på så snällt.
Hästarna undrar nog om vi är dumma i huvudet. Vad vi hölls med lixom. Sonen å andra sidan var i sjunde himelen. Vilken lycka att få styra alldeles själv när man är fem år.
Se även:
evawik Hobbyryttare med stort Westernintresse. Har några Quarterston och föder upp någon Westernhäst då och då.
Kontakta författaren | Alla inlägg av evawik

Ligger nog mycket i det du säger men när man möter en bil på väg - eller får en efter sig, då hamnar ju hästen mellan fordonet och - troligen - dike, staket eller liknande. Undrar om dom inte blir oroliga pga det åxå? Jag känner mig i alla fall som ryttare jäkligt trängd när jag hamnar i en sån situation. Och det är ju mer sällan bilarna/lastbilarna tar det lika lungt som en traktor. Å inte har dom samma “snälla” brumljud heller.
Visst tror jag att det finns hästar som “spookar” eller blir jättenervösa vid möte på vägen. Även om man har en cool ryttare på ryggen. Och naturligtvis finns de som är riktigt rädda -oavsett ryttare….
Men bara den lilla grejjen att ryttaren känner sig litet trängd, det tror jag att en häst kan känna. Jag har en bästa kompis som var jättenojjig att rida på vägen, tyckte det var mörkt och trångt och naturligtvis stökade hästen. Senare, när bästisen vant sig vid mörkret som vi har på landet så tyckte inte kompisen att det var så otäckt längre, följdaktligen inte heller hästen.
Hade en ponny uppstallad hos mig en gång, den var jätterolig. Den var alltid rädd för lastbilar med sin matte på ryggen. Men blinkade inte ens när någon annan satt på.
Kom på!!!
Tips att få bilar och lastbilar ifrån sig på vägen… Köp såna blinkande små lampor på ClasOhlsson, typ en femtilapp för 2 pack. En röd och en vit. Häng röda i snören på varsin sida om sadeln ca 20-30 cm nedanför bakgjordsringarna.
Sen någon vit på tygeln. De är lätta att sätta dit för de har en liten snodd längst ut.
Sen tar man ett längt dressyrspö och sätter en vit rackare längst ut på det. Så håller man ut spöet när man hör att man har bil bakom sig. Då brukar de se en på långt håll och håller ut från “spölampan”.
Bilisterna ser en väldigt mycket bättre när man har dessa blinkisar istället för bara reflexer. Jag kör helst med både och!